Sevärdheter

gruvan
Foto: Loos Koboltgruva Robin Lundqvist

Grunden för Loos som turistmål finns inte minst för exkursioner i geologi och botanik.
Berggrunden är förstås ytterligt intressant för mineraljägare nickel upptäcktes först i Loos
och den kalkhaltiga jordmånen skapar förutsättningar för en rikedom av orkideér
(18 sorter växer vilt kring Loos).

Här finner du lite böcker som Ni kan läsa online om Loos och närområdet
Jern-kontorets Annaler från 1838 om bl.a. Karsvall, Loos
lank

Om Blåfärgsverket i Loos
lank

Jern-kontorets Annaler vol 22-23 om Kahlmeter (Loos grufvans grundare)
lank

Arkiv för kemi, mineralogi och geologi, vol 10 P.A. Nordstedt & söner 1932 om Kahlmeter
lank

Sveriges malmer och nyttiga mineraler 1872 om Kahlmeter, Sofiendal, Lossjön m.m.
lank

Hälsingerunor en hembygdsbok, vol 1982 om Kahlmeter
lank

Hälsingland: Saga och verklighet av Albert Viksten 1972 om Kahlmeter
lank


Nationalparker och reservat


Barkbergsknopparna
Ett urskogsreservat som ligger strax söder om Noppikoski
och c:a 3 km östnordöst om Kvarnberg.

Börningsberget
Ligger c:a 6 km väster om riksväg 45 söder om Fågelsjö, Orsa Finnmark,
mellan orterna Sjöändan och Tandsjöborg.

Ett naturreservat där skogen är imponerade grov och dessutom mycket gammal.
Det finns även ett intressant skogsbruksmuseum, där man har samlat olika gamla redskap
och byggt upp stationer som visar hur skogsarbetet gick till förr i tiden.
Man kan bl.a. se ett stort timmerlass med väldiga stockar och en kolarkoja.
En bit in i skogen på andra sidan vägen finns några flerhundraåriga tallar med kolossala dimensioner.
lank och lank


Hamra Nationalpark
Detta är en av de första klassiska nationalparkerna i Sverige. Den inrättades redan 1910,
tillsammans med åtta andra områden, Abisko, Sarek, Stora Sjöfallet, Pieljekaise, Sonfjället,
Garphyttan, Ängsö och Gotska Sandön.

Huvudorsaken till valet av Hamraområdet var att här hade
Svenska vetenskapsakademin funnit "det märkligaste urskogsområde
som inom Sveriges egentliga skogsområde torde finnas".

lank och lank

Koppången
Koppångens naturreservat är 1,5 mil långt och 4 km brett och ligger uppe på
Orsa kommuns högland i huvudsak norr om Ämådalen.

Det karaktäriseras av vidsträckta sluttande myrar som klättrar högt upp i bergssluttningarna.
Höjdnivån varierar ungefär mellan 450 och 650 m. Stora skogsmarker ingår också
och de har i långa stycken undgått det moderna skogsbruket och rymmer
höga naturvärden med många sällsynta och rödlistade arter,
främst sådana som kräver fuktiga naturskogar med lång kontinuitet.

Korpimäki
Korpimäki är ett granberg som ligger 3 mil norr om Orsa.
Med sina 711 m.ö.h. är det det högsta berget i Ljusdals kommun.

Berget ligger som 1 km bred och 4 km lång limpa i nordsydlig riktning,
I Stora Korpimäki naturreservat.
lank och lank


Sjöar, Älvar, Forsar och fiskevatten (se även "Fiske" i menyn)
Loos-Hamra fiskevårdsförening förvaltar inte mindre 5500 hektar fiskevatten,
i vilken den öringbärande Voxnan ingår som "paradnummer".

Björnån

Björnån är en å i norra Dalarna, i Orsa finnmark, men tillhörig Gävleborgs län och Ljusdals kommun.
Längd ca 10 km, inkl. källflöden 30 km, flodområde ca 200 km2.
Rinner upp i sjön Tyckeln på gränsen till Härjedalen och strömmar österut mot
Voxnan på gränsen till Hälsingland, där den mynnar strax nordväst om den s.k. Voxhällan.
Källflöden till Fågelsjöån och Amsån.

Bössfallet, Lusbofallet, Pilstupet
Ämån bildar en serie fall- och forssträckor vid Bössfallen.
De stora hällpartierna består av konglomerat som överlagras av röd porfyrit,
Forssträckorna och hällmarkerna skapar goda betingelser för en speciell flora och fauna,
där arter som gynnas av skuggig, fuktig miljö trivs.
Mer information om fallet finns här:
lank

Vinströmmen
Vid Vinströmmen söder om Loos, spelades delar av filmen
"På rymmen med Pippi Långstrump" in.

Hylströmmen
Hylströmmen är Sveriges största obundna fors söder om fjällkedjan som ligger i Voxnan.
Forsen är Ljusnans största biflöde, vid högsta kustlinjen, ca 100 km uppströms räknat från
älvens mynning i sjön Varpen.

Hylströmmen räknas som ofarbar med kanot, men flera nedfarter finns trots detta
dokumenterade på Internet. Detta hör dock till kategorin extrem forspaddling.
För mer information, besök:
lank

Klöverhäll
Är en mycket vacker fors och tillhör Voxnans pärlor

Oravalampi
Ni som gillar put-and-take fiske har en jättefin plats vid Oravalampi
(Ekorrtjärn) ca 5 km öster om Noppikoski. (vägen mot Tackåsen)

Vid Oravalampi finns även en fin grillplats och slogbod (vindskydd) med sittbänkar inuti.
Kortpris: 80 kr (gäller 24 timmar och max tre fiskar)



Kyrkor

Hamra Träkyrka

Hamra kyrka i Orsa finnmark är en träkyrka som invigdes 4 augusti 1872.
Den är mycket högt belägen, 457 m.ö.h.
Öppet enligt överenskommelse.
Kontakt: pastorsexpeditionen, tel. 0651-76 18 50



Loos Kyrka
(för bild se även fliken "bildgalleri")
loskyrka
Foto:Eva Jernqvist

På 1700-talets början hölls andakter för befolkningen varje söndag i Henrik Kalmeters uppförda herrgård.
Kalmeter anställde år 1746 en brukspredikant, utsedd och förordnad av domkapitlet i Uppsala.

I juli 1795 ägde ärkebiskops visitation rum i Färila.
Då framlades en anhållan från Loos befolkning att få bygga en egen kyrka.
Åren 1818-19 kommer så bygget igång och blev klar 1920.
Kyrkobyggnaden, som slutligen stod färdig, saknade torn och
var en solkyrka med sakristia på östgavel.
Ärkebiskopen ansåg att kyrkan skulle "för sin anständiga prydning inredas,
för att sitt lägre bestånd brädslås, samt med torn och tjenlige ringklockor förses".

Reparationer av kyrkan skedde på 1880-talet.
Loos blev eget pasttorat 1845.

Interiörer i kyrkan: Altaret av trä och brunmarmorerat.
Dopfunten är snidad 1953 av Olof Ahlberg, utförd av furu från Bönningsberget o.s.v.

Nytt bårtäcke i kyrkorådets färger av Stina Larsson, Sveg.

Ny renovering i etapper blev klart 1996.
Sex porträtt i olja från 1700-talet finns i kyrkans ägo.
Under orgelläktaren hänger målningen av kommerserådet Henrik Kalmeter
och uppe på läktaren kan kung Fredrik I och drottning Ulrika Eleonora ses.

Under 2013 renoveras kyrkan igen.

Öppet enligt överenskommelse. Tel: 0651-200 86

Skogskyrkogårdar
De besökta begravningsplatserna är mycket speciella till sin karaktär.
De är typiska för finnmarkens särskilda förhållanden och präglas
alla av den omgivande naturen och en enkelhet.

Det man försökt skapa hos många moderna skogskyrkogårdar
har dessa små begravningsplatser mitt inne i milsvisa skogar alldeles naturligt.

lank och lank



Utflyktsmål

Brynstensbrott (Rygga, Loos)

Ända sedan mitten av 1800-talet har lerskiffer brutits i trakten av byn Ryggskog väster om Los.
Ryggskogsskiffern är tät och mycket finkornig och har särskilt goda brynegenskaper.
Det berättas att det var ett skogsarbetarlag i Ryggskog på 1860-talet som av en slump upptäckte
Ryggskogsskifferns speciella egenskaper.
En av arbetarna skall under en matrast ha

tagit upp en stenskärva från marken och prövat att stryka den mot yxeggen,
vilket blev starten för en lokal industri.

Skifferbrytningen i Ryggskog skedde i flera mindre dagbrott, och från början
tillverkades brynen för hand till husbehov på gärdarna i trakten.
Handsågningen fortsatte man med under lång tid, även sedan efterfrågan hade
ökat och en tillverkning för avsalu satts igång.
Se vidare info under Loos Brynsåg (nedan)
Källa: Riksantikvarieämbetet.

Finnberget
En mycket vackert högt belägen, men numera öde finnbosättning med en dramatisk historia.
Idag finns endast en liten kyrkogård, en jordkällare samt ett antal husgrunder kvar.  

Fågelsjö Gammelgård "Bortom Åa" Unesco världsarv
En intakt gård från 1800-talet med anor från finninvandringen på 1610-talet.
Samlingarna består av en enda släkts ägodelar fram till 1910, då man låste dörren till det gamla huset.

Väggmålningar och annan folkkonst, bössmedja. Kaffeservering under sommaren.
Butik, turistinfo och bakstuga. Övernattningsrum med 28 bäddar.
Fågelsjö Kursgård anordnar familjeveckor och kurser i traditionella slöjdtekniker (se "kalender" i menyn).
hem

Gråtbäck
Gråtbäck station ligger efter inlandsbanan, 84 km söder från Sveg och 39 km norr om Orsa.
Denna ödsliga lilla idyll är inlandsbanans högst belägna hållplats som ligger 524 m.ö.h.

Årtalet 1950 inträffade något som kallades "Storkurveolyckan" strax norr
om Gråtbeck och söder om Älvho. Ett ånglok spårade ur i en väldigt lång kurva,
enligt Orsa - Herjeådalens Jernvägsförening.
Mer angående denna händelse går att läsa om på länken nedan,
finns även en del vackra naturbilder från inlandsbanan.
hem


Joll´s trädgård (Mellan Hamra och Västbacka)
Fd. terassträdgård uppbyggd på en liten bergskant med en underbar
utsikt över Kroksjön och ön Kronh.
lank

Kulturminnesmärkt sten ö om Rosentorp
Många flottarlag har förgäves försökt välta detta stenblock. Prova din styrka!
Kulturminnesmärkt sten öster om Rosentorp

Loos Brynsåg
(Nytillverkning av Loosbrynen beräknas starta sommaren 2014)
   brynsag  brynsag 2  
 Foton: Christer Wester
På 1880-talet byggde Hans Gustav Borg den första vattendrivna
brynsågen vid Österhocklan, ett biflöde till Voxnan.

Vattenkraften gav större kapacitet och gjorde den nya sågen till en svår
konkurrent för Ryggskogsbönderna. Råmaterialet hämtade Borg
från brynstensbrotten i Ryggskog.

Efter Hans Gustav Borgs död drevs brynsågen vid Österhocklan
vidare av sönerna Herman och Karl.
Herman sågade och Karl hyvlade för hand.

 Först på 1930-talet började man driva även hyveln med vattenkraft.
År 1940 byggde Herman Borg den nuvarande brynsågen och den gamla sågen revs.
Såg- och hyvelramar och annat användbart material togs dock
tillvara och flyttades över till det nya såghuset.
Den maskinella utrustningen bestående av hyvelbord och såg är bevarad.
brynsagen 3  brynsagen 4
 Foton: Christer Wester   
Under 1900-talet byggdes ytterligare brynsågar, vid Karlsmyr under namnet Åke Borgs brynfabrik.
I mitten av 1970-talet flyttades Åke Borgs brynfabrik till Rävmyra, med modern maskinell utrustning.
Från och med nu skedde sågningen elektriskt.

Det var också Åke Borg som låg bakom att det så kallade Loosbrynet
i början av 1980-talet blev en populär souvenir (säljs ännu i dag).

Förutom såghuset ligger en mindre koja inom skyddsområdet. Inom området finns också en
kulturlämning i form av en hög kasserade brynämnen och andra stenrester från tillverkningen.

Källa: Riksantikvarieämbetet.
Läs mer om brynsågen som nu blivit bygnadsminne
lank

och här
doku

Loosgrufvan
Här bröts kobolt till färg för Sveriges och Europas porslinsfabriker.
Gruvorna gav också världen ett nytt grundämne när nickel upptäcktes 1751.
Rundvandringen vägleds av en guide och börjar i den särpräglade timmeröverbyggnaden
med ett bildspel och fortsätter under jord på gångbanor och trappor med räcken.

För att hitta till denna platsen så åker man från loos utefter vägen mot 296 mot Kårböle.
Ut efter vägen så är det väl skyltat.
hem

Loos Hembygdsgård (Gammeltomta)
På "Gammeltomta" finns gamla hus och saker. En bakstuga för uthyrning, samt en vävstuga.

Inom det nuvarande området för Loos Hembygdsgård låg den av
Henric Kalmeter (ägaren av Loos Kobaltgruva) byggda herrgården.

Det är på denna plats som Loos Hembygdsförening byggt sin hembygdsgård.
Arbetet påbörjades 1937 då föreningen bildades.
Centralpunkten i hembygdsgården är "Pellasgården", flyttad från Karlsberg.
På andra våningen i denna byggnad finns ett museum inrett med föremål från stenåldern till nutid.

hem

Lusugn i Malungshed
Vid Voxnans strand, strax norr om Malungshed, finns en lusugn bevarad.
Den användes förr när flottare fått löss i sina kläder.


Mansjöberget
Mansjöberget är en klassisk berggrundslokal i Hälsingland med många sällsynta
och ovanliga mineraler. Brytning av kalksten påbörjades under 1700-talet i stora dagbrott.
Brytningen upphörde i slutet av 1800-talet. Många sällsynta, kalkkrävande växter finns också här.
Var försiktig, berghällarna kan vara mycket hala!!!


Noppikoski vattenkraftverk
Byggår: 1964-67 Ny damm 1986 p.g.a. ras.
Effekt: 8 MW
Antal aggregat: 1 Fracisturbin
Typ: Underjordsanläggning
Fallhöjd: 64 m
Normalårsproduktion: (?) GWh
Maximal vattenföring genom turbinerna: 20 kubikmeter per sek
Ägare: Fortum
Informationen är hämtad från Kuhlins.
lank


Råbergskvarn
En fullt fungerande skvaltkvarn med intilliggande vadmalsstamp vid Sandsjöån,
som är känt för sitt fina harrfiske.
lank

Rövarbergsgrotta
Rövarbergsrottan ligger norr om Ämosjön på Orsa finnmark.
Sägenomspunnen grotta, där det bott rövare för 300 år sen.
Rövarna har sedermera flyttat till Drottninggatan 7 i Hudiksvall.
I Torgils bok "Rövargrottan" beskrivs historien.



Utsiktspunkter


Hållberget

610 m.ö.h. Utsiktspunkt. Vid bra väder kan Sånfjället ses härifrån.

Pilkalampinoppi
644 m.ö.h. Högst uppe på berget finns ett brandbevakningstorn från 1800-talet att gå upp i.
Vid bra klart väder syns Sånfjället.

Rödhammaren
Ett berg söder om Sjöändan.



Fäbodvallar


Acksjöbergsvallen

Gammelgårdens fäbodvall ligger några kilometer Norr om Fågelsjö.
För mer information kontakta:
Fågelsjö hembygdsförening
Tel: 0657-300 30

Norrbyvallen
(Källa och bilder: boken "Norrbyn, en by i Los"
utgiven av Gruppen för Norrbyns dokumentation 1992)


Infart vid skjutbanan i Loos (mitt emot Loossjöns parkering) ta sen till höger.

Norrbybönderna hade ursprungligen sina fäbodvallar på Rombergets sydsluttning.
Vid laga skiftet kom marken dar att tillhöra Romberg.
Omkring 1880 - troligen 1878 - började därför Norrgårds-Pelle och Mickels-Pelle
bygga nya vallstugor och bryta mark på nordöstra sluttningen av Dåasberget.

1883 tillkom Håkas stuga. Noréns uppförde senare en lada.
Myrlunds körde fram virke och lade tomtstockarna men byggde aldrig
någon stuga.

Norrgårdsvallen användes i full utsträckning sista gången sommaren
1909, enligt vad Norrgårds-Per Persson, f. 1877, d. 1979, berättat, som
lämnat de flesta av de här uppgifterna i juli 1975 till Allan Persson och
Helge Trygg.

Norrgårds-Per har själv plöjt på Norrgårdsvallen i början av 1900-talet.
Årtalet 1909 kom han speciellt ihåg, därför att vallkullan uppvaktades av en
"viss" friare den sommaren.

Mickelsvallen brukades med kreatur sista gången 1919. Vallkullor var
Alma Grundberg och Gunborg Olsson, som var kusiner och som på den
tiden hette Persson i efternamn. Alma var då 17 år och Gunborg 15 år.

Vid Håkasvallen fanns kor sista gången troligen någon gång mellan
1909 och 1919. Idag finns Mickels stuga kvar.
Den är omändrad och reparerad flera gånger.
Senast av Loos Idrottsförening, som arrenderar stugan på 49 år.
Den används numera som rast- och övernattningsstuga. Eldstad och två
bäddar finns. Ca 50 m väster om stugan ligger en källa.
På Norrbyvallen kan man se rester efter flera byggnader och husgrunder,
bl.a. en stenkällare (Norrgårdsvallen) och en träkällare (Håkasvallen).
Det ska också ha funnits en sten där alla vallkullor ristat in sina namn.

norrbyvallen
Vallkullorna Gunborg Persson och Alma Persson på Norrbyvallen år 1919.
De var de sista vallkullorna där.

norrbyvallen Loos
Skogsarbetare på Norrbyvallen omkring år 1920.
Fr v: Valter Persson, Emil Persson, Rolf Nordn, Sigurd Norén, "kockan"
Gunborg Persson (Olsson), Harald Persson samt Petter Nordström (skymd).


 

Ej färdigkategoriserade sevärdheter
Ej färdig katigoriserade Sevärdigheter,
som än så länge saknar information

Björnskalleholmen

”Persson tjärn”

Sophiendal
(se även Hembygdgårdens hemsida)
hem

Stora Korpimäki
lank

Topputflykt till Korpimäki (sommaren 2015 25 juli kl 12,00)
doku

Stallmyrkojan

Svartåvallen

Tackåsens Faunavårdsanläggning

Tallsjöns fiskecamp

Tvåbent tall, Håven

Untorp och Näckådalen

Uvberget

Viksten

Voxnan

Vässinjärvi

Österråberget

Östra Råberget

Copyright © 2013-2017 Loos Byaråd

loos