Los och Orsa Finnmark är en kuperad, sjö- och myrrik skogsbygd kring Voxnan och dess biflöden där de första dokumenterade inbyggarna var finnar som bosatte sig i trakterna i slutet av 1500-talet. De livnärde sig som brukligt på jakt, fiske och svedjebruk. År 1733 fick Henrik Kalmeter tillstånd att bearbeta den kända vismutförekomsten och 1736 kom gruvbrytning och malmförädling igång på allvar.
Los församling bildades 1748 som bruksförsamling utbruten ur Färila församling och var från 1820 kapellförsamling med egen första kyrka. Efterhand erhöll man en form av självstyre med egen kyrko- och fattigkassa samt bröts ut från Färila som egen församling och med ny kyrka av trä med sakristia och torn bakom altaret som stod färdig 1851.
Under mitten av 1800-talet utvecklades Los avsevärt tack vare de betydande skogstillgångarna, som gav både arbete och pengar till invånarna. Men efter de stora skogsavverkningarna började folkmängden åter att minska från 1930-talet och framåt.
